Verktygen bakom ett nyhetsbord som ser rätt ut i kameran

När kursdeltagarna kommer in i studion vill de flesta direkt tända alla lampor och titta på monitorn. Jag brukar be dem vänta. Först tar vi fram ljusmätaren och en grå referenskarta, och vi mäter vad som faktiskt träffar ansiktet vid nyhetsbordet. Monitorn visar bara vad kameran gör av ljuset, mätaren visar vad ljuset är.

Det låter omständligt, men det sparar tid. Med ett mätvärde i handen kan två personer som bygger ljus på olika dagar komma fram till samma resultat. Det är precis det som behövs på en redaktion, där ljuset ska se likadant ut klockan sex på morgonen som vid kvällssändningen.

Under övningen skriver varje grupp ner sina värden i ett litet protokoll: avstånd, effekt och höjd för varje lampa. Protokollet blir sedan utgångspunkten nästa gång studion byggs upp, och det är ofta första gången deltagarna förstår att ljussättning är ett hantverk som går att upprepa.

• Ljusmätare för nivåer vid ansikte och bord
• Grå referenskarta för vitbalans och exponering
• Protokoll över avstånd, höjd och effekt

Nyckelljuset är den lampa som bestämmer hur personen vid bordet ser ut, så det placeras först. Vi använder en mjukare källa, ofta en lampa med stor diffusionsyta, ställd snett framför och en bit över ögonhöjd. Då får ansiktet form utan hårda skuggor under näsa och haka.

Vinkeln är det som oftast går fel. Står lampan för rakt framifrån blir bilden platt, står den för högt hamnar ögonen i skugga. Vi flyttar lampan i små steg och tittar på hur skuggan under hakan ändras, medan någon sitter stilla vid bordet som modell.

En nyhetsvärd rör sig lite, men inte noll. Därför kontrollerar vi ljuset även när personen lutar sig fram mot manuset eller vänder sig mot en kollega. Ett nyckelljus som bara fungerar i en exakt position är inte färdigt för sändning.

• Stor, mjuk källa snett framför personen
• Något över ögonhöjd för att bevara ögonen
• Kontroll av ljuset när personen rör sig

Fyllnadsljuset lyfter de skuggor som nyckelljuset lämnar kvar. Det placeras på motsatt sida, svagare och mjukare, ibland bara som en reflekterande skiva i stället för en lampa. Vi låter deltagarna prova båda varianterna och jämföra bilden på monitorn.

Poängen är att välja kontrast medvetet. Ett nyhetsprogram vill oftast ha ett jämnt, lugnt ljus där ansiktet är tydligt, medan en kvällsdebatt kan tåla mer skuggor. Förhållandet mellan nyckel och fyllnad är alltså ett redaktionellt val lika mycket som ett tekniskt.

Vi mäter förhållandet med mätaren och skriver ner det. Sedan ändrar vi det i två steg åt vardera hållet och tittar på hur bilden förändras. Den som sett skillnaden med egna ögon har lättare att välja rätt när programformatet byts.

• Motsatt sida, svagare än nyckelljuset
• Reflekterande skiva som enkel variant
• Kontrasten anpassas efter programtypen

Alla lampor i studion ska ha samma färgtemperatur, annars får ansiktet en färgton och bakgrunden en annan. Vi går igenom hur man kontrollerar detta med en färgtemperaturmätare och hur man korrigerar med filterark framför lampan när dagsljus släpper in genom ett fönster.

Dagsljus är ett vanligt problem i studior som inte är helt mörklagda. Ljuset ändras under dagen, och en sändning som börjar med blåaktigt ljus från fönstret kan sluta med varmare ton. Vi övar på att täcka för eller balansera ljuset i stället för att hoppas att kameran klarar det.

Vitbalansen ställs sedan in mot den grå kartan under det färdiga ljuset. Det är ett enkelt moment som ofta glöms, och som gör större skillnad än många dyra lampor.

• Samma färgtemperatur på alla lampor
• Filterark vid inslag av dagsljus
• Vitbalans mot grå karta i färdigt ljus

När personen är rätt belyst är det dags för bakgrunden. Ett eget ljus på väggen eller kulissen skapar avstånd mellan värden och det som finns bakom, så att personen inte smälter in. Vi arbetar med en lägre ljusnivå på bakgrunden än på ansiktet, så att blicken dras till rätt ställe.

Ett kantljus bakifrån, riktat mot axlar och hår, ger en tunn ljuskant som separerar personen från bakgrunden. Det ska vara diskret. Blir det för starkt ser det ut som en glorian, och det är ett vanligt misstag i första försöket.

Vi kontrollerar också att inga lampor blänker i glasytor, skärmar eller bordsskivan. Små justeringar av lampornas vinkel löser oftast problemet, och vi går igenom hur man hittar orsaken snabbt genom att gå runt med blicken i kamerans höjd.

• Bakgrunden ljussätts lägre än ansiktet
• Diskret kantljus bakifrån
• Kontroll av reflexer i glas och bordsskiva

Sammanfattningsvis bygger vi ljus i samma ordning varje gång: mäta, nyckelljus, fyllnad, färgtemperatur, bakgrund och slutkontroll i kameran. Ordningen är inte magisk, men den gör att man vet var man är när något ser fel ut och att man kan backa ett steg i stället för att börja om.

Under kursen får varje deltagare bygga ljuset för ett nyhetsbord och en liten scen minst en gång själv, med instruktör som stöd. Det är den delen som sitter kvar längst, eftersom man har haft händerna på lamporna och sett effekten av varje ändring.

Övningen avslutas med att gruppen jämför sina bilder sida vid sida och förklarar sina val. Det är ofta där de bästa insikterna kommer, när någon ser att ett annat ljus kan fungera lika bra.